El från biobränsle

Biobränsle är ett samlingsnamn för bränslen som tillverkas av förnybart organiskt material. Biobränsle står för 32 % av Sveriges totala energiförsörjning och är idag vår vanligaste energikälla. Många associerar biobränsle med drivmedel för fordon men allt mer biobränsle används idag för att producera värme och el. Biobränsle som används för att producera el kallas biokraft. El från miljövänliga energikällor som sol- och vindkraft räcker inte alltid till när det är som kallast. Här kommer biokraften in som ett stabilt och tryggt komplement och blir därmed ett faktiskt alternativ till kärnkraft och fossila bränslen. Därtill är det energieffektivt. Idag utgör biokraft den fjärde största delen av den totala elproduktionen i Sverige. C:a 9 % av Sveriges elförbrukning kommer från biobränsle.

Framställning av el ur biomassa

I alla tider har människor värmt upp sina hem med ved, men aldrig har väl eldande av trä varit hetare än idag. Dagens eldningsmetoder är inte bara långt mer raffinerade än förr. Användningsområdena av energin som utvinns är också fler. Idag använder man dessutom fler organiska material än trä till energiframställning. Man bränner förutom olika träprodukter allt från torv och särskilt odlade biogrödor till hushållssopor och biprodukter från industrin. Processen att utvinna elektricitet ur biomassa består av flera steg. Principen är att hetta upp ett medium, till exempel vatten, till en temperatur som ligger över kokpunkten. På så vis bildas det ånga som driver igång en ångturbin, som i sin tur genererar elektricitet att skickas ut i ett elnät. Än är produktionen av el ur biomassa inte mer effektiv än att minst 70 % av energin går förlorad i värme under processen. Värmen tas dock tillvara, men det pågår forskning kring hur man på sikt ska kunna få ut en större andel el under produktionen.

Miljöpåverkan

Ser man till miljöpåverkan räknas biobränsle som koldioxidneutralt, trots att det avges koldioxid vid förbränning. Hade man å andra sidan inte eldat upp bränslet utan låtit det självdö, hade lika mycket kol frigjorts under förruttnelseprocessen. Om det råder balans mellan tillväxt och förbränning bidrar biobränslen inte till växthuseffekten. Nu råder det inte balans överallt. I många områden skövlas skog utan att man planterar nytt. Det krävs också många och långa transporter av råvara, bränsle och aska. Även om fordonen drivs av biogas, behöver man ha i åtanke att biobränsle inte är en ändlös resurs. Än så länge finns det gott om råvara, men efterfrågan ökar stadigt. Det finns inte heller oändliga mängder åkermark. Dessutom försämrar uppodling markens förmåga att stå emot försurning. Försurning kan bromsas om man tillvaratar askan från förbränningen och använder den som gödsel. Men frågan om miljöpåverkan är inte helt okomplicerad. En annan aspekt som debatteras flitigt är att ökad efterfrågan av bioenergi från industriländerna trissar upp priset på sikt. Om bioenergipriset blir högre än priset utvecklingsländerna kan betala för livsmedel står man inför ett nytt problem. Med tanke på den begränsade åkermarken kan biogrödor komma att konkurrera ut livsmedelsproduktion. Men i jämförelse med fossila bränslen är miljöfördelarna fortfarande betydande. Ännu en fördel jämfört med fossila bränslen är att bioenergin än så länge är förhållandevis billig.

Miljöpåverkan