Förnybar energi i EU

Energi delar man in i förnybar och icke förnybar energi. Till icke förnybar energi hör de fossila bränslena olja, kol och naturgas. Olja raffineras till bensin, diesel, fotogen, eldningsoljor, plaster och syntetfibrer. Förbränning släpper ut växthusgasen koldioxid. Uran, bränslet till kärnkraft, räknas inte som fossil energi. Förnybar energi delas upp i två kategorier, flödesresurser och fondresurser. Flödesresurser är oändliga och finns på jorden, oavsett vad vi gör. Sol, vind och vatten är flödesresurser. Fondresurser är förnybara men kan överutnyttjas. Bioenergi från skog och åker, liksom torv och biogas är exempel. Alla förnybara energikällor har olika för- och nackdelar. Fördelarna är framförallt inga eller små utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Europaunionens mål

EU har tagit fram mål angående användningen av förnybar energi. Till år 2020 ska minst 20% av Europaunionens energikonsumtion komma från förnybara energikällor, samt minst 10% biodrivmedel. 11 av EU:s medlemsländer har redan nått målen. Sverige har haft ambitiösare mål. Redan 2017 var andelen 54,5%. De största energikällorna är vattenkraft och bioenergi. Finland kommer på andraplats med 39% förnybar energianvändning. Portugal har också höga ambitioner. Periodvis kommer landets energiförbrukning av enbart förnybara källor. Danmarks väl utbyggda vindkraft genererar vissa dagar mer än 100% av landets energibehov. Tyskland, Frankrike och Storbritannien kommer ha svårt att nå målen som alla ligger runt 10%. Genomsnitt för hela EU är för närvarande 17% förnybar energi. Island är bäst i Europa med hela 80% förnybar energi, men tillhör inte EU. Totalt sett har övergången till förnybara energikällor gått fort i Europa. Mellan 2005 och 2015 fördubblades andelen förnybar energikonsumtion. Trots det är användningen av fossila bränslen dominerande.

Vattenkraft

Vattenkraft utvinns ur strömmande vatten, vågor, havsströmmar och tidvatten. Människan har använt vattenkraft i hundratals år genom att placera ett vattenhjul i en fors, som driver till exempel en kvarn. Numera utvinns vattenkraften i stora kraftverk. Många älvar har fått ett kraftigt decimerat djurliv på grund av vattenkraftverken då de är beroende av forsande strömmar för lek och vandring.

Solkraft

Solkraft

Med solkraft omvandlar man solljuset till elektrisk energi med solceller. Solen kan också vara en direkt värmekälla, till exempel värma upp en vattenbassäng. Solenergi är världens mest använda energikälla. I termisk solkraft koncentrerar man strålarna till en punkt genom en lins. Temperaturen blir hög nog att driva en värmemaskin. Solenergi är miljövänlig, gratis och i stort sett underhållsfri. Nackdelen är att det ännu är svårt att lagra solenergin till årets mörka perioder, samt att installationskostnaden är hög.

Vindkraft

Vindkraft används i hela världen. De flesta vindkraftverk placeras utefter kusterna för att utnyttja sjöbrisen. Nackdelen med vindkraft är detsamma som med solenergi, att el inte kan lagras längre tid. Vingarna orsakar också ett visst buller.

Biobränslen

Biobränslen är ett samlingsbegrepp för bränslen av organiskt ursprung. Växter, avfall, slam och slaktrester. Biobränslen kan komma i gasform, som vätska eller i fast form. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material som inte kräver syre för att brytas ned. Gasen, som mestadels består av metan, kan utvinnas av sopor, slaktavfall, jordbruk och reningsverk. Etanol är en alkohol som används för förbränningsmotorer. Det utvinns ur växter som vete, sockerrör eller odlad energiskog. Etanol släpper inte ut växthusgaser. Odling av energiskog kräver stora markresurser. Bränslepellets och torv har högt energiinnehåll. Torv tar tusentals år att bildas, varför uttag bör ske med varsamhet.